Våren 2010, Vi stod uppstallade på Grindängen, och planerade betäckning för fulla muggar. Heddan gjorde dock illa sig i en hov i början av Maj, och sedan ytterligare en gång i mitten av juni, och när vi väl hittade bölderna var det en i varenda hov.. Inte konstigt att hon var öm..
       
Innan skadorna hann vi dock med att hoppa lite i ridhuset en bit från stallet. Heddan förstod vad det hela handlade om, speciellt cavalletti, och hon utvecklades massor under våren.

   
I slutet av juni flyttade vi till Hubbo, för att Heddan skulle få tillfriskna, och för att hon skulle få möjlighet till att få sin fölis i ett "hemmastall". Det tog hela Juli innan vi kunde börja att rida lite igen, och då hade hon tappat massor av sin muskelmassa, samt stelnat till, då hon gått och spänt sig av smärtorna i sina stackars hovar.

I Augusti kunde vi dock påbörja uppbyggnaden av Heddan igen. Långa skrittpromenader som såsmåningom utökades med lite travinslag och senare även galopp.  

Mycket mat har det serverats under det sista halvåret. Även havre har gått super, hon som fått spunk av det tidigare..

 
Och så var vi och kollade om hon bar på ngn avkomma efter undersköne Galope P, Och visst gjorde hon det! Jag skulle bli mormor!!!   

    

Heddan i Augusti utanför stall Hubbo.

I september var Heddan så fit for fight att vi faktiskt kunde rida några varv i paddocken. Vi hade arbetat med cavalletti för att mjuka upp henne och göra henne mer liksidig, och det kändes bättre och bättre hela tiden. Evelina hade börjat att hjälpa till, så det blev mycket turen i skogen, ofta med Valle som sällskap, ja, och så Bellton också förstås! Heddans tidigare stress över att trava och galoppera tillsammans med andra försvann, tidigare så valde hon nästan alltid pass när vi var ute med andra och red, men den försvann så sakta nu när hon gick med andra flera gånger i veckan.         

Heddan fick gå ute på natt länge, ja, ända in i oktober så gick de ute nattetid. Jätteskönt med tanke på hennes skada, så att hon slapp stå och stelna. Men ändock skönt att få in henne, och kunna kolla av hur hon äter och dricker, hur hon mår i magen etc..

I oktober så kunde man se en liiiiten bula under Heddans mage som inte varit där förut. Växer det en fölis där månne??

  
Vi red till Gropen en hel del, och Heddan gick lätt ner i vattnet på slutet, hon som varit dödligt rädd för vatten innan.
I november kunde man ana en liiite större bula. ;)

  
Det blev många turer i snön, och Heddans kändes jättefin.

Ja, och sedan blev det december. Heddan blev ytterligare lite rundare, växte helt ur sin dressyrsadel, som jag beslutade mig för att sälja. Hon åt bokstavligen för två, men hon var mestadels lika pigg som tidigare. Det blev lite variation i hagarna, och vid årsskiftet går hon ensam och vilar upp sig, för Classeponny har åkt på en liten semester. Jag har inskaffat en fölväska, och läser allt jag kan om fölningar. Känns iaf toppen att ha Annika så nära, så att man har ngn att fråga om man undrar över ngt.

Ja, det var år 2010 med Heddan det. Jag hoppas att 2011 blir ett toppenår, och att vi får dela det med ytterligare en familjemedlem. :)               

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är glest med inlägg här. Men då och då så blickar jag tillbaka och minns. Det värmer i hjärtat och ger svid i ögat? Älskade Calle. Som jag saknat dig det här året. Men jag har turen att ha vänner som lånat ut sina fyrbenta juveler till mig, och s...

Det är aldrig lätt att ta farväl, men att göra det för sista gången för att ens vän ska somna in innan en sjukdom blir alltför påtaglig och riskera ett stort lidande, det är så svårt att det känns som om hjärtat bokstavligen ska gå i miljoner bitar. ...

Lycka är att få rida ut en ljummen kväll när solens sista strålar lyser upp björkskogen. Att på den där lilla stigen få till både samlad trav, galoppombyten och samlad galopp. Bara hästfolk kan förstå... ...

Och jag kan väl inte titulera mig årets Bloggare... Men i andra änden av skalan kanske? Vi lever iaf. Och frodas. Calle börjar bli så fin, särskilt i dressyren har han utvecklats. Tanken är att vi ska starta någon LA bara tävlingarna kommer igång...

Jahapp. Swish, så for oktober förbi. Leran har kommit. Regnet med... och så hovböld som ett brev på posten. Eller ja, nu är jag kanske orättvis, för det är första gången som vi besväras av det. Men trist ändå. Och synd om Calle. Det har inneburit box...