Blev sist kvar i stallet idag, men mötte Emma precis innan hon skulle åka hem, så lite hann jag iaf jiddra.   

Blev en massa mys med Heddan, idag var det ngn därinne som levde om. Jättemysigt att bara stå och luta sig lite mot henne och ha handen på hennes mage. Lille bebben... Hur ska jag kunna vänta i 4 månader till?? Men, de går fort, de där månaderna.. Hittills har det ju bara rasslat till!

En flashback:

I maj  ( den 25:e) ser jag plötsligt tecken på brunst hos Heddan, tidigare än beräknat.. Iiiiiiih.. Bråttom bråttom! Åker genast med henne till Lötberga! Väl där så konstateras det att hon har en follikel, och hon blir kvar på plats för att vänta och se vad som händer. Den follikeln utvecklas inte mer, men däremot kommer en ny, som efter hela 10 dagar verkar redo att seminera på. Hon semineras, och får komma hem igen. Det går ett antal veckor och sedan är det dags för att checka tecken på brunst. Och visst visar hon... Suck.. Snabbt in igen, den 20 juni om jag inte missar på ngn dag.. Hur som helst, den 23:e juni ringer Hans Kindahl och säger att det är klart! Vi kan hämta "Heavenly". ( Som de för övrigt säger att hon är, så det är en stolt ägare som åker och hämtar hem sitt välartade sto..)

Väl hemma ska hon ut på bete, men det kör ihop sig med hagar, och hon och hennes sällskap hamnar i en reservhage. En natt sliter sig kor vid granngården, och skrämmer hästarna ut ur hagen. Heddan hade redan innan en misstänkt böld, men blir efter detta ännu sämre, och får ett redigt balltramp på samma hov. Nu blir det sjukhage, och det fixar Annika en i Stall Hubbo. Heddan står med omslag, och när hovis kommer efter helgen och fixar lite med hoven, rinner en rejäl böld ut. Vi lindar om, så att den ska få dra ut helt, och bestämmer att Hovis kommer om en vecka igen. Efter en vecka är bölden torr, men vi hittar en böld i varenda hov i övrigt.. Dessa har dock hittat egna hål och redan torkat ut, så P tog bort resterna, och sedan skoddes hon på.

Det tog ett par veckor innan hältan var borta, hon var bra spänd och stel, och jag vågade knappt hoppas på att hon var dräktig. Men när vi for över till Löt igen i början av augusti, så visades detta på monitorn:

Det hade lyckats! 40 dagar klarade! Heddan fick nu börja att skritta igång, så att hon skulle komma i hyfsad form inför den tunga tiden av dräktigheten. Blev massor av uteritter.

Men det gick bra även vid 90dygns kontrollen. :) Och då försäkrades även fölis med. Och nu har vi klarat hela 213 dygn.. Och har bara runt 117 dygn kvar. Det känns otroligt.. Det är ju nästan ingenting?!?!

Fölväskan är inköpt, boken utläst och dvd:n sedd. Det mesta runt fölningen är fixat. Jag är jättenervös.. Vad 17 har vi gett oss in i??

Ja, som ni ser så varvade jag just upp igen..   God natt på er därute!

 

Carin

21 januari 2011 23:38

Spännande med fölis! Hon har en fin mage, din pålla :)

Skickar massor med lyckönskningar till er båda med bebbe och leveransen! Håller tummarna för att allt går snabbt och smidigt //C

http://ekbladet.bloggplatsen.se

Jossan

22 januari 2011 09:36

:)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är glest med inlägg här. Men då och då så blickar jag tillbaka och minns. Det värmer i hjärtat och ger svid i ögat? Älskade Calle. Som jag saknat dig det här året. Men jag har turen att ha vänner som lånat ut sina fyrbenta juveler till mig, och s...

Det är aldrig lätt att ta farväl, men att göra det för sista gången för att ens vän ska somna in innan en sjukdom blir alltför påtaglig och riskera ett stort lidande, det är så svårt att det känns som om hjärtat bokstavligen ska gå i miljoner bitar. ...

Lycka är att få rida ut en ljummen kväll när solens sista strålar lyser upp björkskogen. Att på den där lilla stigen få till både samlad trav, galoppombyten och samlad galopp. Bara hästfolk kan förstå... ...

Och jag kan väl inte titulera mig årets Bloggare... Men i andra änden av skalan kanske? Vi lever iaf. Och frodas. Calle börjar bli så fin, särskilt i dressyren har han utvecklats. Tanken är att vi ska starta någon LA bara tävlingarna kommer igång...

Jahapp. Swish, så for oktober förbi. Leran har kommit. Regnet med... och så hovböld som ett brev på posten. Eller ja, nu är jag kanske orättvis, för det är första gången som vi besväras av det. Men trist ändå. Och synd om Calle. Det har inneburit box...