..var att Heddan ÄNTLIGEN kunde stå lugnt kvar inne efter kl 19, då det tog emot i magen att släppa ut henne i blåsten och mörkret igen, när jag visste att de andra snart skulle in i vilket fall. Hon ställde sig lugnt och tuggade hösilage, och brydde sig knappt om att jag gick alls.

Pratade med Jennie senare och kollade hur hon hade varit när Flame kom in sedan, och hon hade varit jättelugn. ÄNTLIGEN! 3 år har det tagit. Men så trivs hon utomordentligt i lilla stallet med, det är inget onödigt spring därinne, så när hon kopplar av kan hon verkligen koppla av.  

Man kan glädjas över de enklaste saker ibland! 

Är det inte underbart med tiiiidiiiga mornar, när brandlarm och ungar har hållit en vaken under natten?? (Vårat brandlarm behöver visst nya batterier, ska åtgärdas idag.) Hur som helst, jag är uppe, och efter att jag har avslutat min kopp med, ja vad tror ni?? (=Thé) så ska jag fara vidare och låsa upp dörren för alla rara barn på förskolan.

Är hästledig idag, vilket innebär att Emelie har hand om Heddan. Och om jag inte har fel så kommer hon att rida ut på tur med Allo och Frodan. Hoppas för deras skull att det blåser mindre idag än vad det gjorde i gårkväll, för då var det inte jätteskönt..

När jag kommer hem idag ska julen städas bort och ut. Och sedan ska vi ha myskväll här hemma! Fredagsmys när det är som bäst!

Eller, helt ensam var jag ju inte.. Bästa Heddan var ju med också! Men det var ruggigt idag, hårt och knöggligt att gå, och det blåste och var becksvart ute. Det enda jag tänkte där jag red bredvid bäcken var att jag minsann inte skulle göra en "Cirkus-Malin" om det flög upp ngr änder. Men jag klarade mig!

Tydligen så hade det dock blåst bra för andra med, för rätt som det var så låg det ett reflextäcke på backen framför oss. Och DET, det var minst lika ruskigt som en hel flock "ändor"... Ryyyyys, tyckte Heddan.. Någon som saknar ett gult reflextäcke med rosa hästreflex på? Jag tänkte minsann Becka när jag såg det.. Men det kan kanske vara någon annan? Om ni frågar snällt så kan jag säga vart jag hängde det, men då kanske man måste erkänna att man har trillat av med, hehehehe..

Och så har jag shoppat på Tradera igen. En sprillans ny och förhoppningsvis JÄKLIGT bra pannlampa är på väg till mig från.. Kina.. Varför shoppa nära liksom?? Nåja. Om den är lika bra som Maken påstår, så är den värd varenda krona. Kunna rida i dagsljus mitt i natten är inte fel! Även om jag nu helst skulle vilja ha sommar igen. Den här vintern har ju inte varit ngt att hurra över..

Ungarna är iaf friska igen, och jag öppnar på jobbet i morgon. Så man kanske skulle väcka Maken i soffan nu, och ta och gå och lägga sig? Vore ju kanske inte helt fel, faktiskt..

Ja, nu hoppas jag verkligen att Q står inne i vind- och regnskyddet.. För när jag vaknade i morse så brummade det i fönstren av vindet, och regnet piskade mot fönsterblecket..

Och det värsta är, att i natt fryser det på, så sedan har vi en tunn hinna is över all ridbar mark... J-i-p-p-i-e.. Det enda positiva som regnet  och isen isf har med sig är att hagen kanske kan bli lite mindre knölig..  Men hallå.. Vad är detta för en skitvinter egentligen?? Jag vill ha SNÖ! Det är ju snart februari för 17 gubbar..

Hur som helst, här hemma verkar alla vara på fötter, inga återfall, så vi räknar med att vara fit for fight i morgon igen, om inget inträffar idag.. Time will tell..

Emelie hängde på ut till hästarna ikväll, så medans jag var ute och checkade Q, så mös hon med Heddan. Skönt att bägge hästarna får sin dos med gos.  

Emelie hade tagit bilder på lillkotten helgen som var. Han är verkligen inte till sin fördel nu, och han ser ut som ett förvuxet ponnyföl. Undrar hur han blir som stor? Han är iaf lugnet själv, för när jag ska mota iväg de andra lite när jag ska visitera Q, så klappar jag ihop mina skinnvantar på ett sätt som uppenbarligen är mkt skrämmande.. För alla utom Q. Han står lugnt kvar. Undrar om han kommer att bli en tuff häst senare? Jag ser ju många fördelar i en häst som är så trygg i sig själv, men hoppas ändå att han kommer att vara känslig och lättpåverkad i hantering, på rätt sätt.

Emelies bilder:

Lurvtussen min.

För än så länge har det gått 1½ timme sedan ngt hände, och han är fortfarande pigg och har fått behålla all vätska som han har fått i sig. Peppar peppar!

Kan han ha ätit ngt konstigt? I så fall måste det ha varit yoghurten i morse??

Eller så kan man säga magsjuka.. Jag hann till jobbet och äta frukost, sedan kräktes Markus rätt ut, och det var bara att åka hem igen. Skit också.. Vart kan han ha blivit smittad?? För mig veterligen har vi ju inte varit någonstans de sista dagarna. (Ja, förutom på förskolan förstås..)

Hur som haver hämtat hem Tor med, dumt att sprida smittan vidare. Men Markus verkar oförskämt pigg nu, så jag håller tummarna för att det inte ska bli ngt mer av det hela. Men i morgon blir vi hemma med, för man ska vara frisk i 48 timmar innan man får vara tillbaka i verksamheten. Och det finns ju ingen vits med att Stefan ska vara hemma i morgon, ifall att det bryter ut på mig..

Hata magsjuka. Det finns inget värre..

Det tar minsann sin lilla tid att komma tillbaka i spåret igen! Men trots att jag är väldigt trött så känns det bra att jobba mera. Barnen har det rätt så bra iaf, minst 2 korta dagar i veckan får de, och de slutar ALDRIG senare än 16:15. Samt att de aldrig börjar före 7:30. Pusslar man bara rätt så går det, åtminstone om man är 2, och som i vårat fall, 3 stycken som pusslar. (Min mamma hjälper ju till och hämtar barnen en dag/vecka.)

Sedan kan de även bli lediga någon fredag då och då, eftersom att de ibland kan få vara över dagen hos min svärmor. Livet är helt enkelt ett enda stort fix och trix, oavsett om man är på jobbet, hemma eller i stallet..