Efter ytterligare ett veterinärbesök med röntgen tidigare i veckan har jag nu fått Heddans hela diagnos på pränt av veterinär nr 2. Det har varit så mycket som har surrat i mitt huvud, att jag knappt har orkat att ta tag i den kommande biten. Men den är ofrånkomlig. Dock kändes det svårt att skriva, och jag orkade knappt med det.. Vi får se om ni orkar läsa..

Heddan har onormalt utnött ledbrosk vid bakre knäleden i höger sida, och ledvätskan såg inte bra ut. (knäledsartros) Det som den första veterinären kände i höger bakknä vid första kollen var, precis som hon trodde, pålagringar, förmodligen orsakade av både rörelsestörning men även pga av yttre våld. (Ex en omkulltrillning.)

Hur kom sig detta då? Man kan ju aldrig veta säkert, men efter att ha stött och blött fram och tillbaka, så har vi kommit fram till följande förklaringar:

Heddan rör sej mer än normalt i höfterna och  skruvar dessutom mycket i bakbenen, sätter in dem på
linje under magen med all vikt på utsidan hovarna och vrider sedan runt i två faser. Det vill säga; först en liten bit, och så ytterligare en bit med mera tryck i innan hon lyfter upp hoven.

Hon kompenserar dock upp sina onormala rörelser på ett sätt som gör att man upplever att hon rör sej "rent". Fast då är hon ju en häst med mer skjutkraft än bärkraft, så hon har alltid haft svårt för samling, och därav har vi inte fått fram den fulla elastisiteten i henne, då vi aldrig har varit i full träning egentligen. (Vi hann ju bara rida henne i ett år innan hon skulle bli dräktig, fick hovbölder och sedan gick med föl. Och under det året fick hon dessutom en släng lymfangit i, ja just det.. Höger bak..) Pga sitt rörelsemönster blir hon dock ballförskjuten på höger bak och högre på insidan. Utsidan av hoven är nästintill helt rak (Hovväggen) på grund av den stora belastningen där. Detta framkom extremt när hon gick oskodd medans Q gick vid hennes sida.  

Heddan har alltid haft mer eller mindre spänd rygg, särskilt högersidan bak vid länden har varit extremt utsatt. Hon har musklat sej dåligt i ryggen, har en svag överlinje och går gärna med sänkt rygg med bakbenen bakom sej.  Hon tappar ofta tårna i backen när hon lyfter bakbenen, både när hon är ouppvärmd men även efter en stunds arbete vilket tydligen är rätt vanligt just för artroser som gått relativt långt, och detta göra att hon gärna snubblar med bakbenen, vilket medför att hon sträcker den spända muskeln i ländryggen ytterligare, och får mer ont.

Vi vet inte om fölningen var droppen som fick bägaren att rinna över. Förmodligen var det så. Hon tappade alla muskler i bäckenbotten, och på så vis fick hennes, redan för sin ålder, slitna kropp en chans att verkligen ta ut svängarna vad gäller hennes problematik. Skadan skulle ändå ha visat sig så småningom, även utan fölning, men den påskyndade antagligen förloppet med ett par år. 

Det ursprungliga problemet sitter således antagligen i ländryggen, men har gått vidare till bakre knäleden på den högra sidan, vilket medför att hon avlastar bakdelen mer, och belastar framdelen såpass hårt att hon får sekundära skador på framkotorna. (Inflammationer) 

Men tanke på att hennes vridmoment har blivit så pass mycket sämre under de sista tre månaderna, så är det en pågående process just nu, och säkerligen inte den sista.

Jag har gjort valet att Heddan ska få somna in, innan hon får så ont att hon inte ens kan gå till och från hagen utan att lida av sina besvär. Hon visar redan nu tecken på att ha ont vissa dagar, jag märker det speciellt på att hon har börjat att sparka i boxväggen igen, mot allra bästa kompisen. Hon ska få somna som den fina häst som hon alltid har varit, pigg och glad, blank i sin päls, välmående och framförallt så vill jag att hon ska känna sig värdefull och betydelsefull in till sista andetaget.

Beslutet har varit oerhört svårt att fatta, och jag är så glad att jag har Q kvar hos mig. För trots att man när man skaffar ett djur vet att den dagen förmodligen kommer när man inte längre får ha dem hos sig, så känns det för den skull inte lättare när beslutet väl ska fattas.

Man känner sig helt enkelt som en skurk.
 

 

Bonnie

12 april 2012 14:55

Gud vad tråkigt:(
Massor av tröstkramar!!!

http://teamkarlsson.blogg.se

 

Qodrofenia med ridtravare i fokus!

12 april 2012 15:46

Jag beklagar verkligen =(
mvh/Q

http://qodrofenia.bloggplatsen.se

 

Emma

12 april 2012 16:01

NEJ Nej nej finaste Heddan, fy vad tråkigt!
Många styrkekramar!!!

 

Alexandra

12 april 2012 16:48

Blä :'( kraaaaaam! <3

http://alexaka.blogg.se

 

Stina

12 april 2012 19:01

Nej, men oh ...
Jag känner så starkt med dig och din fina Heddan !
Syrkekram !

http://billiejean.bloggplatsen.se

 

evie

12 april 2012 21:47

Livet är inte rättvist... men som du säger, det är tur att du har Q, där lever en liten bit av Heddan kvar hos dig långt efter att hon är borta...

<3 många kramar

http://www.evieastrom.com

 

Emma

13 april 2012 00:08

Åh som jag känner med dig, helt kan man ju inte förstå någon annans smärta, men jag känner igen känslan så väl. Massor av tröstekramar, fina fina Heddan! :'(

http://www.stallpäärni.se

 

Malin

13 april 2012 08:10

Usch... fällde en tår när jag läste detta! :(
Jag lider med dig o förstår precis hur svårt det är!! Heddan är helmysig tjej och hon kommer få det bra på de gröna ängarna med Carra, Laiser & Lillen mfl... Du har verkligen haft grymt otur med dina hästar! Men vi hoppas att du får bli gammal med lille Q!
Säg till om du behöver hjälp med något!
Kramar!!

http://stallhubbo.bloggplatsen.se

 

Rebecka

13 april 2012 10:33

Nej, jag är så ledsen Jossan!! :( Vi i stallet finns här för dig! Många styrkekramar!

http://www.clooneyochjag.blogg.se

 

emelie

13 april 2012 10:48

Jag hoppas att du alltid vet var du har mig, även om jag bara släpat mig med er några månader så står jag vid din sida genom det här! <3

http://rosabenskydd.blogg.se

 

Jenny

13 april 2012 11:33

Hej Jossan. Med tårar forsande ner för mina kinder vill jag bara säga att jag tänker på dig, du är den bästa ägararen en häst kan ha. Och jag är så glad över att just du köpte H.D (Heddan) av oss den dagen. Hon kunde inte haft det bättre än hon har det hos dig. Vet att det just nu är väldigt tungt och att det kommer vara det ett tag. Men försök att tänka på att du gör det bästa för pärlan och sen har du ju en underbar kille i Q och i honom kommer alltid Heddan att leva kvar. Men tycker ändå att det är orättvisst.. Massa tröstkramar från gammelmatte :´(

http://honmedegenasikt.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är glest med inlägg här. Men då och då så blickar jag tillbaka och minns. Det värmer i hjärtat och ger svid i ögat? Älskade Calle. Som jag saknat dig det här året. Men jag har turen att ha vänner som lånat ut sina fyrbenta juveler till mig, och s...

Det är aldrig lätt att ta farväl, men att göra det för sista gången för att ens vän ska somna in innan en sjukdom blir alltför påtaglig och riskera ett stort lidande, det är så svårt att det känns som om hjärtat bokstavligen ska gå i miljoner bitar. ...

Lycka är att få rida ut en ljummen kväll när solens sista strålar lyser upp björkskogen. Att på den där lilla stigen få till både samlad trav, galoppombyten och samlad galopp. Bara hästfolk kan förstå... ...

Och jag kan väl inte titulera mig årets Bloggare... Men i andra änden av skalan kanske? Vi lever iaf. Och frodas. Calle börjar bli så fin, särskilt i dressyren har han utvecklats. Tanken är att vi ska starta någon LA bara tävlingarna kommer igång...

Jahapp. Swish, så for oktober förbi. Leran har kommit. Regnet med... och så hovböld som ett brev på posten. Eller ja, nu är jag kanske orättvis, för det är första gången som vi besväras av det. Men trist ändå. Och synd om Calle. Det har inneburit box...