Vi har en toppenstallchef i vårat stall. Idag när jag kom ut så stod alla grabbsen redan och tuggade hösilage, nöjda och glada. Hon håller på att dra vatten till hästarnas ligghall för fullt och det står nog inte på innan ligghallen står på plats om jag känner henne rätt. Men än så länge har hästarna skydd nog av skogen, och vi har möjlighet att ta in dem på stall de dagar som det verkligen är skitväder, men Q har ju faktiskt alltid bott ute och han klarar regn och rusk mycket bättre än vad hans mamma gjorde. Så hans blivande täcke kommer kanske aldrig till användning.. Inte på honom iaf..

Tog bara in Q som hastigast idag och gav honom hans avelspellets. Och han går så gärna med mig in. Han gillar att bli borstad och att dessutom få lite gottigott i krubban är ju inte fel det heller, även om han idag redan stod och åt när jag kom..

Snart är det dags för avmaskning, och en kort stund efter det blir det ju knipsknips. Kommer att kännas tryggt när han blir valack. Även om han fortfarande är hur snäll som helst och inte hingstar, så kommer snart dagen när hormonerna slår slint. Om inte förr så till våren..

Nu ska jag natta barn och sedan blir det lite plugg, tror jag bestämt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är glest med inlägg här. Men då och då så blickar jag tillbaka och minns. Det värmer i hjärtat och ger svid i ögat? Älskade Calle. Som jag saknat dig det här året. Men jag har turen att ha vänner som lånat ut sina fyrbenta juveler till mig, och s...

Det är aldrig lätt att ta farväl, men att göra det för sista gången för att ens vän ska somna in innan en sjukdom blir alltför påtaglig och riskera ett stort lidande, det är så svårt att det känns som om hjärtat bokstavligen ska gå i miljoner bitar. ...

Lycka är att få rida ut en ljummen kväll när solens sista strålar lyser upp björkskogen. Att på den där lilla stigen få till både samlad trav, galoppombyten och samlad galopp. Bara hästfolk kan förstå... ...

Och jag kan väl inte titulera mig årets Bloggare... Men i andra änden av skalan kanske? Vi lever iaf. Och frodas. Calle börjar bli så fin, särskilt i dressyren har han utvecklats. Tanken är att vi ska starta någon LA bara tävlingarna kommer igång...

Jahapp. Swish, så for oktober förbi. Leran har kommit. Regnet med... och så hovböld som ett brev på posten. Eller ja, nu är jag kanske orättvis, för det är första gången som vi besväras av det. Men trist ändå. Och synd om Calle. Det har inneburit box...