Lördag. Solen skiner. Det är dags att sela på! Nere i paddan ligger skakelsläpan, i stallet står Q redo, Vera och Jossan har laddat för en körsession. Jossan är tämligen lugn. Det här har ju gått som smort hittills. Vad skulle kunna hända???

DTT (Den Tuffa Trion) går ner mot paddan. Q ställer sig genast i skakelsläpan. Hela han lyser av ett enda stort tryggt LUGN! Vera och Jossan låter sig luras och selar på. Jossan börjar därefter leda och Vera är tömförare/tömkörare/vad man nu säger när en släpa är inblandad. Går en långsida. Går en kortsida. Svänger ur kortsidan, när Q plötsligt drabbas av ett anfall av: JAG-HAR-ÅNGRAT-MIG-OCH-VILL-UT-I-HAGEN-IGEN. Han tar således ett steg åt sidan istället för rakt på. Jossan försöker styra upp framdelen med hjälp av grimskaft och kapson. Vera smackar uppmuntrande framåt. Q ser opstinat ut och tar två snabba steg i sidled, fäller sig själv och.......... f-a-l-l-e-r.. Kaboff...

Jossan och Vera tänker i en tiondels sekund. Q ruskar lite på ett ben men ligger ganska stilla utan några paniksymptom. Jossan kliver fram och trycker honom på halsen, varpå han faller platt åt sidan. Och ligger där. Mycket lugnt. Vera frågar Jossan om de ska sela av. Svaret blir snabbt: -Ja.

Varpå de lossar alla remmar. Skakelsläpan har sett sina sista dagar. Ena skakeln är av. (Men Annika har som tur var fler på logen! HA!) Ungefär när Jossan och Vera börjar lossa remmar på den MYCKET stilla hästen, så ser Malin och Annika att det ligger en häst i paddan. Den ligger mycket stilla. Som död. Malin går snabbt ner. Annika hoppar ur traktorn. (Tror att hon stängde av den? Det förtäljer dock inte historien. )

Nere i paddan är nu Q fri från alla remmar. Jossan tar tag i grimskaften, backar och smackar en gång. Q reser sig och ruskar sig. Undrar vart godiset är?

Q får inget godis. Q får en ny släpa efter sig. Q drar den nya släpan i volter och åttor, på rakt spår och på böjt. Inget mer inträffar.

JO, förresten.. Q fick godis. Tillslut. Alla tvåbeningar fick ett gott skratt när deras hjärtan var tillbaka på plats igen. Q ler i mjugg åt de tossiga tvåbeningarna. Sedan går han ut och lägger sig i hagen. Han är trött efter alla dagens upptåg.

Och om inte detta får er att åtminstone le, då är det inte mycket som kan hjälpa er med det. ;)

Ha en underbar lördag!

Vad häääääärligt!!!!   

Jag ska strax fixa i ordning mig för att åka till stallet, och efter det blir det en tur till Enköping. Jag ska på hästloppiset nämligen. Kul att kika lite! Och sen i eftermiddag, då blir det restaurangbesök. Vi ska gratulera papsen som fyller år idag! Grattis världens bästa pappa!

Men nu är det dags att sätta lite fart, tror jag bestämt!

Q är bussig i alla lägen. Men det finns en sak som han verkligen AVSKYR. Det kan dock ibland gå bättre i sällskap med andra, men som ensam häst är det pest. Eller kolera. Eller bägge delar.

Q hatar att bli ledd på promenad. Det är tråkigt. Man får inte stanna och äta där man vill. Man får inte fara runt i ledrepet hur som helst. Man måste gå aktivt strax bredvid matte, helst med mulen jämnt med mattes axel, och det GILLAR INTE Q. Han vill gå bakom och sooooova. Helst ska matte dra honom fram. Ett steg i taget. Q förstår inte varför detta är nödvändigt. Det är roligare att springa. Men matte flåsar så då, så det blir aldrig några ordentliga bensträckare.

Matte funderar på om det skulle gå bättre att ha Q som handhäst? Hon ska nog låna CirkusMalin så att hon får testa...

Bara att sela på och dra fram släpan. I morgon ska jag begära lite mer bjudning av honom. Annars kör vi precis som tidigare.

Har just avnjutit min middag, avokado med skagenröra.. Mmmmmm-mmmmm! Nu ska jag fylla badet med varmt vatten och badskum som doftar uuuuunderbart, ta en bra bok och lägga mig i plurret och läsa. Min sköna fredag!   

Jag ska lägga ut en känslig film. Jag vet att det kan bli ramaskri på det här, men vad fasen.. Man kan inte bry sig om allt. Och jag vill ju gärna visa hur cool Q är.

Så här är det iaf. Markus är ju ofta med mig till stallet om dagarna nu när han är ledig lite dagtid. Och han har tjaaaatat om att få rida. Men det går ju inte på Q. Fast en dag föll jag till föga. Markus fick hänga lite på Q, medans jag höll Markus i ett stadigt grepp. Q däremot, han stod och tuggade hö i boxen, fritt. Jag sa åt Markus att hänga där och röra sig en hel del, för att Q verkligen skulle känna vad som hände. Men Q brydde sig inte ett dugg. Så Markus fick klättra upp. SJÄLVKLART höll jag honom i ett kraftigt grepp, utifall att.. Men Q vände bara på huvudet och nosade, och så var det inte mer med det.

Och efter det har vi gjort så ett par gånger. Och nu ser det ut så här när Markus är med..

fortsätter att ge resultat, men inte i samma rasande fart som tidigare. Men i morse hade jag gått ner 5 kg. På en månad plus en vecka. Det känns strålande bra. Halvvägs! Och jäsikens vad jag ska kämpa för att fortsätta att tappa vikt. Jag har ett gäng med byxor som skulle sitta riktigt bra på mig om ett par kilo till rasade av.. Tänk vilken billig och bra garderob jag skulle få! :D

Ovanligt den här hösten? Nix. Knappast. Men det fick mig iaf att tag tag i att städa ur terrariumet ordentligt. Alltid något. Nu ska Maken och jag bära undan det så snart han kommer hem, och så ska det gamla skrivbordet som det har stått på väck med..