.. tog tårarna slut.. De ersattes av en konstig tom känsla, som känns fullkomligt overklig. Men jag tror att mina barn mår bättre av den, än av att jag bara gråter. Dessutom har mitt ansikte intagit rätt skepnad igen. I två dagar när jag kollat i spegeln har jag sett ut som ett rödögt monster med stora påsar under ögonen.. Priset av alla tårar..

Jag undrar så och saknar än mer..

Jag försöker sova, men det går inte längre. Jag försöker fästa tankarna på annat, men det går inte heller. Jo, tillsammans med barnen så blir jag distraherad, så då kan faktiskt mina ögon torka för en stund.. Ikväll skulle jag och Maken bort, men jag orkar inte. Jag vill bara sitta hemma och vila mig, så att jag kanske kan acceptera vad som har hänt.

Ann kommer över hit idag. Det känns iaf bra. Då kan våra barn leka, och jag får något annat att tänka på en stund, men jag vet även att det är ok att gråta en skvätt. Hon förstår.

Bara att ta sig ut i stallet och fixa i ordning allt känns som ett JÄTTEPROJEKT. Det får vänta, jag orkar inte uppbåda kraft till det.

När Heddan dog så hade jag min fina Q som kunde lyfta upp mig igen. Nu har jag ingen, och sorgen är dubbel den här gången. För med Q försvann mitt finaste minne av Heddan med.

Jag trodde verkligen att det var min tur att få det bra den här gången. Q var verkligen värd ett långt liv, det bästa liv en häst kunde ha. Istället slutade det så här.

Älskade finaste och underbaraste kanelsnäckan.. Du har lämnat ett enormt hål efter dig. HUR ska jag kunna bearbeta det här? Jag vill inte ens förstå..

För jag är för ledsen.. Men jag vet också hur lätt rykten börjar att gå. Därför kan jag redan nu tala om vad veterinären idag visade mig och berättade. 

Q hade flera kotor som hade förändringar. Men de flesta hade små förändringar. Dessa förändringar skulle ha kunnat uppkommit vid en äldre skada. Men den 7:e kotan var aggressivt angripen. Det värsta fall som veterinären någonsin sett, förutom ett fall på en äldre häst med nacktumör. Då Q var så ung så ville hon dementera att en tumör skulle ha kunnat åstadkommit SÅ stor skada på bara 1,5 år. Hon ville således härleda det till en virusinfektion. Hon frågade om han under sin livstid varit rejält förkyld, och ja. Det blev han ju under sina första månader på lösdriften. Vi hade ju ett EVA-virus som startade precis efter att jag flyttat dit honom, så jag frågade om det kunde vara boven. Vilket hon antydde var högst möjligt. 

Så. Härmed vill jag dementera alla rykten om arv från föräldrar. Detta är ett förjäkla fall av ren och skär otur. Många OM fyller mig. Om jag aldrig hade flyttat från hubbo kanske det aldrig hade hänt? Det är mitt största OM. Jag är så himla ledsen för hans skull. Han saknas mig. Ingen kommer någonsin att kunna fylla hans plats. Ingen. 

Men innan jag avslutar detta så vill jag ge en eloge till de fantastiska veterinärerna som tog hand om oss på Strömsholm. De gjorde att jag fick tillbaka allt mitt förtroende för kliniken, och jag kommer gärna att fara dit igen. Veterinärernas namn? Jo, Dylan Gorvy och Inge Durie. Två fantastiska personer och medmänniskor. Tack för att ni gjorde mitt livs svåraste stund någorlunda uthärdlig, och att ni behandlade min älskade Quimero så fint. 

(Jag har även fått hem en CD med alla röntgenbilder. Men jag har stött på ett problem.. Jag kan inte läsa av den. Är det ngn som har kunskap om vilket program jag ska ladda hem för att kunna läsa en CD skapad av programmet Agfa-Gevaert CD Viewer 4.5.1 så får ni hjärtans gärna hjälpa mig med det.. )

Älskade Q. Det här är det svåraste jag har gjort i hela mitt liv. Jag får tänka att de vackraste och renaste själarna vill Gud ha tillbaka till sig. Du är en av dessa. Dig ville han bara låna ut till mig ett litet tag. Den stunden som jag fick vara hos dig kommer jag att spara inom mig resten av livet.

Jag kommer ALDRIG att glömma dig.. Älskade bebben..

Farväl..

Mayaindianerna förutspår att världen kommer att gå under i december 2012. De hade fel. Världen gick för mig under idag.

Ett litet telefonsamtal kan gör så mycket.. Sedan kl 13:10 idag har jag inte kunnat tänka klart. Mina ögon svider av alla tårar. Och frågan som jag ställer mig är VARFÖR? Varför har jag en sådan otur? Varför måste världens finaste kille vara så illa sjuk?? 

Finaste Q. Det känns som om jag har svikit dig.. Du måste ju undra vart du har hamnat, varför du knappt kan stå och vart din matte har tagit vägen? Men jag får inte komma.. I morgon får jag ett specialistutlåtande för en secondopinion från England. Efter det ska jag ta ett beslut. Fy fan. Inte igen.. 

Ensam är verkligen inte stark. Ensam är rädd, ledsen och förtvivlad. Ensam är förbannat hemskt, när alternativet är att andas in den fyrbena vännens doft med näsan i hans man. 

Jag trodde verkligen att min bägare var full. Att oturen hade drabbat mig för sista gången och att jag skulle få bli gammal med Q. Det kan inte vara meningen att samma människa ska tvingas skicka sina fyrbenta vänner till Trapalanda när de knappt har uppnått vuxen ålder SÅ OFTA som jag har fått gjort. 

Älskade älskade älskade älskade lilla häst. Mitt hjärta svider när jag tänker på hur du har det, och jag vill bara att detta ska vara världens hemskaste mardröm, och att någon snart väcker mig.. Snälla?????? 

Att se sin bästa vän i så dåligt skick som Q var i igår, det tär på en. Tusen tankar virvlar i mitt huvud.. När började de här symtomen? Tove såg dem ju definitivt inte när hon var ut, men redan då satt han på boxväggarna för att vila bak. Hon trodde att det berodde på tillväxten och att han blev trött av den. ET:n Lena märkte ju inte heller ngt, och det är bara strax över en vecka sedan hon kollade... Hade det kunnat gått att lokalisera tidigare om man hade åkt till klinik direkt?? Eller hade de inte heller sett just detta?  Jag tvingade veterinären Dylan att kolla på filmerna från första körpasset som jag hade i telefonen, och även han såg tydligt störningen på höger sida i filmen. Men trots att det har blivit en ENORM svullnad på vänster bak, så ser man ingen skillnad i hälta sedan denna uppkom. ALltså måste ju felet ha suttit där hela tiden.. ET:n riktade ju också in sig på vänster sida.. 

Usch.. Jag mår uppriktigt sagt illa för att jag är så orolig. Han bara MÅSTE klara sig. Finaste lilla hästen, världens bästa vän!! Jag går under om det inte går väl.. 

Jag har inte kunnat sova.. Jag har varit så orolig att jag vaknat gång på gång.. Min bästa vän bor borta, första natten i en box och massor med främlingar runt honom. Jag kommer att fara dit genast efter min praktik idag, men fy vad orolig jag är.. Hoppas och håll tummarna allt vad ni kan för världens goaste lilla häst.. Han behöver det nu...

Låt allt gå bra... Låt dem hitta felet och kunna åtgärda det.. Jag klarar inte av att förlora Q också..

Q befinner sig just nu på akutavdelningen på Strömsholm. Läget förvärrades idag, och det blev ilfart mot kliniken. Han är kvar där över natten, och det lär nog bli flera nätter. Stackars Q.. :( Jag kommer inte att kunna sova inatt.. Usch och fy och tvi och bläh.. Varför???