Jag har inte markkontakt! Jag svävar på små fluffiga moln! Calle lyckades idag få mig att känna mig stoltare än vad jag trodde var möjligt över en häst.    

Vi skulle på löshoppning. Första gången. Jodå, vi har skuttat hemma, men det har ju liksom varit "på skoj". Inga riktiga banor, inga riktiga avstånd och oftast bara ett hinder utan avspärrningar.. Klick och kul helt enkelt. Men idag skulle vi bort. Till ett ridhus!! Med riktig bana! Och massor med hinder. Precis som på riktigt, på allvar?!?! Dessutom skulle vi åka transport dit. Och lasta i mörker för första gången..   

Malin hjälpte mig att lasta på hemmaplan. Det blev en miss, men sedan stod han kvar. Och så åkte vi. Från oss till löshoppningsplatsen tar det ca 25 minuter med transport. Det regnade, men Calle stod som en stenstod, och jag körde lugnt. Väl där lät jag honom stå kvar i transporten en stund medan jag kollade på hästen innan oss. Sedan lastade jag ur på egen hand. Calle var en stjärna.   

Vi blev insläppta i ridhuset och fick presentera oss. Jag sa som det var, att vi var rookies på detta. Således fick jag starta med att gå två varv med Calle över hindren nedlagda. Ett varv i skritt, andra sprang jag och Calle travade glatt på. Släppte och det blev galopp. 

Han hoppade två gånger över hindren, sedan stannade vi honom, och man höjde dem. Calle hoppade igen, stannade vid mig på motsatta långsidan, fick klick, havre och satte fart igen. Hindren höjdes och breddades. Efter 5 gånger sa instruktören: -Nej, nu får han faktiskt inte hoppa mer. Har han verkligen inte gjort detta tidigare? Han är ju helt suverän! Han tar sig verkligen an bommen, taxerar och försöker att lösa uppgiften. Helt otroligt! Så här långt som han gjorde idag brukar man komma på tre pass. Är det hopp eller dressyrstam på honom?

- Hehehe... Näe, galoppstam...   Han är renrasigt fullblod. 

- Eeeeh... Hmmmm.... Det syns verkligen inte. (Positivt eller negativt? Jag är ju nöjd med min fina häst?) Men vilken talang han är! Ska ni vara med på treårs? I vanliga fall brukar jag rekommendera att man löshoppar fem gånger på hösten innan vilan, för att man ska vara redo till treårstesten, men han behöver nog bara en gång till..

- Njaa.. Vi har nog inte tänkt delta i treårs. Men om du tycker att vi ska komma en gång till innan vilan så gör vi det. Fast sedan ska han vila. Han har gjort så mycket i år iaf. Han behöver breaka, så att han fortsätter att tycka att allt är roligt. Bara för att man är schysst ska man inte bara få gå och gå..

-Låter klokt. Då ses vi nästa måndag igen.

Och så blev det bestämt. En löshoppning till på måndag. Men sedan är det helvila. Ja, och efter allt detta så lastade han sig i princip självt, och så åkte vi hem. Och jag, jag svävar!!  

Måste ju visa hur duktig han var igår! (Men man märker precis i början av traven att han blir ömfotad när han är utan skor. Så skor på lagom tills vi ska köra igång igen.)