Har anmält mig till MDH´s KLOK-kurs precis.. Jag bestämde mig för att jag ska se om det kan ge ngt.. Jag känner mig fortfarande osäker på det vetenskapliga skrivandet, och för att utvecklas så mycket som möjligt så tror jag att det här är en bra grej att göra. Hoppas att det uppfyller mina förväntningar.

Igår morse när jag vaknade så frös jag så att jag skakade (nästan iaf) och det var knappt att jag kunde kliva ur täcket för att gå och väcka barn. Det var SNORKALLT inne! Försökte att skruva upp värmen, men det gick inte.. Skit också.. Fel på värmen.. SUCK! Men när jag och barnen kom ner till bottenvåningen var det varmt och skönt igen. Så kontentan blev att jag ringde till Maken så att han skulle undersöka saken när han kom hem, vilket han glömde bort tills det var alldeles för sent för att ringa ngn om hjälp, men vi lade oss ihopsamlat i våra sängar igår, dvs; Tor och Rasmus delade säng och hade två täcken på och Maken, Markus och jag delade på vår säng med tre täcken i den, efter att vi hade stängt alla dörrar till rum som inte användes på övervåningen, så att inte den lilla värmen från bottenvåningen skulle försvinna in i de rummen.. Och när jag vaknade så tyckte jag nog att det faktiskt kändes helt ok.. Det var fortfarande lite kallt, men inte som igår morse. Och faktiskt.. Värmen har sakta börjat att ticka igång! Tack för det!   

Har ju skola på eftermiddagen idag igen, så det bär av till stallet direkt efter det. Och idag tror jag att jag ska testa selen lite mer ingående! Bara det slutar att regna.. Jag gillar inte att jobba hästar i regn.. De blir så blöta och eländiga då.. (En vuxen häst måste man ju förmodligen aktivera ändå, men en åring känns det ju inte lika bråttom med? )

Nu ska jag ta och fixa lite på övervåningen. För första gången på över ett år är jag inne i ett slags städa och sortera-mani. Bäst att utnyttja situatíonen till fullo!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är glest med inlägg här. Men då och då så blickar jag tillbaka och minns. Det värmer i hjärtat och ger svid i ögat? Älskade Calle. Som jag saknat dig det här året. Men jag har turen att ha vänner som lånat ut sina fyrbenta juveler till mig, och s...

Det är aldrig lätt att ta farväl, men att göra det för sista gången för att ens vän ska somna in innan en sjukdom blir alltför påtaglig och riskera ett stort lidande, det är så svårt att det känns som om hjärtat bokstavligen ska gå i miljoner bitar. ...

Lycka är att få rida ut en ljummen kväll när solens sista strålar lyser upp björkskogen. Att på den där lilla stigen få till både samlad trav, galoppombyten och samlad galopp. Bara hästfolk kan förstå... ...

Och jag kan väl inte titulera mig årets Bloggare... Men i andra änden av skalan kanske? Vi lever iaf. Och frodas. Calle börjar bli så fin, särskilt i dressyren har han utvecklats. Tanken är att vi ska starta någon LA bara tävlingarna kommer igång...

Jahapp. Swish, så for oktober förbi. Leran har kommit. Regnet med... och så hovböld som ett brev på posten. Eller ja, nu är jag kanske orättvis, för det är första gången som vi besväras av det. Men trist ändå. Och synd om Calle. Det har inneburit box...