Har funderat ett tag på om det är värt att befria den röde från lite päls på halsen för att han ska svettas mindre när vi nu snart kickar igång. Igår bestämde jag och en kompis att det trots allt kunde vara värt att hyra en maskin bara för att testa om det öht gick att genomföra. (Skär har jag ju, och att hyra maskin är ju inte sååå dyrt..) Hon klippte igår och jag fick äran att testa nu på morgonen...

Startade maskinen. Calle brydde sig föga. Lade den emot honom. Han brydde sig inte mer. Började att klippa. Han tog det med ro. Men en fux asså... Inte blir det snyggt...

Jag får bita ihop och genomlida detta.. Helklippning kommer han kanske aldrig att behöva, definitivt inte som unghäst. Men om detta kan få honom att orka lite mer och torka lite snabbare efter träning, så är det väl värt det, kanske..

På med täcket igen. Det hela, som kompisarna låter bli att tugga på. Eller inte.

 

Stina

11 december 2014 10:53

Praktiskt får gå före snyggt ibland =)

http://billiejean.bloggplatsen.se

Jossan

11 december 2014 21:45

Ja, det får göra det. Om ett år blir det säkert lite mer taget, då ser det nog bättre ut. En filtklippning är dock inte aktuell i dagsläget. Men om ett pr är han antagligen installade nattetid, och då kanske det behövs, beroende på pälssättning :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är glest med inlägg här. Men då och då så blickar jag tillbaka och minns. Det värmer i hjärtat och ger svid i ögat? Älskade Calle. Som jag saknat dig det här året. Men jag har turen att ha vänner som lånat ut sina fyrbenta juveler till mig, och s...

Det är aldrig lätt att ta farväl, men att göra det för sista gången för att ens vän ska somna in innan en sjukdom blir alltför påtaglig och riskera ett stort lidande, det är så svårt att det känns som om hjärtat bokstavligen ska gå i miljoner bitar. ...

Lycka är att få rida ut en ljummen kväll när solens sista strålar lyser upp björkskogen. Att på den där lilla stigen få till både samlad trav, galoppombyten och samlad galopp. Bara hästfolk kan förstå... ...

Och jag kan väl inte titulera mig årets Bloggare... Men i andra änden av skalan kanske? Vi lever iaf. Och frodas. Calle börjar bli så fin, särskilt i dressyren har han utvecklats. Tanken är att vi ska starta någon LA bara tävlingarna kommer igång...

Jahapp. Swish, så for oktober förbi. Leran har kommit. Regnet med... och så hovböld som ett brev på posten. Eller ja, nu är jag kanske orättvis, för det är första gången som vi besväras av det. Men trist ändå. Och synd om Calle. Det har inneburit box...