Direktlänk till inlägg 20 augusti 2015
Igår debuterade Calle och jag på hoppbanan. Vi deltog i gesalas Pay and Jump, vilket var oroligt roligt och ställde vääääldigt höga krav på Calles fokusering. Och nog hade han fokus allt. På allt utom mig, för jag var nog der minst spännande på platsen! Hahaha!
Vi klarade banan som låg på hela (!!!) 50(!!!) centimeter. Ett nedslag blev det, eftersom matten överarbetade det hela, som om hindren låg på 150(!!!) centimeter istället för de fjuttiga femtio som de ju faktiskt låg på.
Men vi klarade biffen utan tårtor, så att säga. Men när vi ändå pratar mat så kan jag ju säga att jag trodde att det kokta fläsket var stekt när Calle först såg shettisarna. Läskiga monster, det där. Men sedan blev det andra bullar och då var det mest spännande med alla nya individer. Och eftersom man inte ska gråta över spilld mjölk så tar vi bara lärdom av mattes missar idag, och gör bättre nästa gång, som för övrigt blir på pay n crossen den 5 september.
Ryggen mår ok. Den ömmade lite efter gårdagen, men det kan lika gärna bero på att sängen varit lite trång de tre sista dagarna. Ikväll är Maken dessutom borta, så nu är det två stycken som lagt beslag på hans säng. Helt godtyckligt, anser de själva.
Så nu ska jag ta fram skohornet och försöka att bereda mig en plats där intill.
Sov gott!
Jahapp. Swish, så for oktober förbi. Leran har kommit. Regnet med... och så hovböld som ett brev på posten. Eller ja, nu är jag kanske orättvis, för det är första gången som vi besväras av det. Men trist ändå. Och synd om Calle. Det har inneburit box...
Josefine Nordberg Karlsson
Josefine heter alltså jag, kallas till vardags för Jossan, utom i arbetet, där jag rakt av är Josefine. Är född 1979. Har varit hästintresserad hela livet, fick som 11åring min första ponny, och efter det har det fortlöpt sas. För några år sedan lade jag tävlingsnerverna på hyllan, och beslöt mig för att ta ngr års semester från det livet.
Jag har hur som helst en familj också: Maken, och tre underbara grabbar. Det är Rasmus - 00, Tor -05 och Markus -07. De gör mitt liv värt att leva, och de gör mig lycklig varenda dag!
Min häst heter Catch the Cat, ett engelskt fullblod efter Mr Wells - Leader of the Pack. Född 2011-05-06. Jag köpte honom från Anna-Karin Louie-Ying i november 2012. Han är en fantastisk häst som gör mig glad varenda dag!
Mina änglar:
Heavenly Dreams "Heddan"
2003-2012
Heddan somnade in den 17 april 2012, och jag kommer aldrig att glömma henne..
Quimero, hennes enda avkomma, skulle alltid finnas kvar hos mig, en stor och rejäl kille som jag hoppades mycket på som allround häst och livstidsvän...
Quimero
f 20110528
E: Galope P
U: Heavenly Dreams
Quimero blev hastigt sjuk under november månad 2012. Det visade sig vara så att han hade stora förändringar på framförallt 7:e nackkotan, med största sannolikhet orsakat av virus som han utsattes för under sina första levnadsmånader. Med honom försvann även mitt finaste minne av Heddan, och sorgen blev dubbel..
I mitt hjärta finns ett rum
som bara är för dig.
Och var jag än tar plats
så finns du här hos mig.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
||||||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 |
9 |
|||
10 | 11 | 12 |
13 | 14 | 15 |
16 |
|||
17 |
18 | 19 |
20 | 21 |
22 | 23 |
|||
24 |
25 |
26 | 27 | 28 |
29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|