Min sammanfattning blir i bilder..

Januari

Februari:    

Och ett litet besök på Sätra brunn med bästa maken..

Mars:

April:

Fick ta farväl av världens bästa Heddan..  

Maj:  

Juni:

Juli                          

Augusti:

September: (LCHF-diet inleds)

Oktober:

November:

Jag fick ta farväl av Q.. Sorgligt nog inser jag nu att jag inte tog några kort på honom den sista månaden och lade in här.. Men jag filmade en hel del och la upp på min youtubekanal.. 

Men så träffade jag ju Catch för första gången med..

December:

Mitt år har fört med sig massor med sorg, men också mycket glädje. Dock hoppas jag att 2013 bjuder på mycket mer glädje och mycket mindre sorg. I morgon tar jag farväl av det här året, men inte av mina minnen från det. 

 

Karin

4 januari 2013 17:47

Jättefina bilder och hästar! Fuxen är nog den sötaste hästen jag sett på länge :3

http://someponythatiusedtoknow.bloggplatsen.se

Jossan

4 januari 2013 18:29

Han tackar och bockar. (Han tycker att du har en förträffligt god smak!)

 

Hedvig

4 januari 2013 21:29

Jag blev så glad när jag såg din väluppdaterade blogg och la ihop ett och ett att det var DU som köpt LillCatch. Jag följde dig och Heddan i ridtravartråden för flera år sedan, tråkigt med både henne och avkomman :(. Jag har min häst i Anna-Karins stall och har känt Catch sedan han bara var fölunge. Jag unnar er allt gott tillsammans, han är verkligen en go häst och du verkar vara en himla bra hästmänniska. :)

Jossan

4 januari 2013 21:39

Nämen, vad roligt! Jag tror att jag minns dig! Världen är bra liten! :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är glest med inlägg här. Men då och då så blickar jag tillbaka och minns. Det värmer i hjärtat och ger svid i ögat? Älskade Calle. Som jag saknat dig det här året. Men jag har turen att ha vänner som lånat ut sina fyrbenta juveler till mig, och s...

Det är aldrig lätt att ta farväl, men att göra det för sista gången för att ens vän ska somna in innan en sjukdom blir alltför påtaglig och riskera ett stort lidande, det är så svårt att det känns som om hjärtat bokstavligen ska gå i miljoner bitar. ...

Lycka är att få rida ut en ljummen kväll när solens sista strålar lyser upp björkskogen. Att på den där lilla stigen få till både samlad trav, galoppombyten och samlad galopp. Bara hästfolk kan förstå... ...

Och jag kan väl inte titulera mig årets Bloggare... Men i andra änden av skalan kanske? Vi lever iaf. Och frodas. Calle börjar bli så fin, särskilt i dressyren har han utvecklats. Tanken är att vi ska starta någon LA bara tävlingarna kommer igång...

Jahapp. Swish, så for oktober förbi. Leran har kommit. Regnet med... och så hovböld som ett brev på posten. Eller ja, nu är jag kanske orättvis, för det är första gången som vi besväras av det. Men trist ändå. Och synd om Calle. Det har inneburit box...