Mitt i en massa sorg och bedrövelse så sker ju även det där som värmer hjärtat på en. Det handlar väl om att tillåta sig att vara glad och ledsen på en och samma gång.. Jag har idag fått ett så tragiskt besked att jag nog inte kan förmå mig att verkligen ta in det. Har fällt många tårar och grubblat så otroligt mycket. 

Jag säger det igen, det kan inte sägas för mycket: Ta vara på den tid ni har. Jag har själv en förmåga att gräva ner mig i skitsaker, men ibland händer det saker som får en att kunna sätta perspektiv på saker och ting. Som idag. 

Så nu ikväll har jag glatt mig åt att få se min fina häst tömköras av Isa. Han tar sig, mitt lilla rödskinn. Kommer nog att bli en kalashäst av den där. En riktigt trevlig allroundare. Jag har glatt mig åt att få tillbringa tid med mina barn. Och nu glädjer jag mig åt att få tillbringa en stund i soffan med min fantastiske man. 

Här kommer iaf lite bilder på ett av mina glädjeämnen:

Eftersom det var första gången som Isa jobbade med Calle så fick första passet vara ett känna-på-pass. Isa jobbar mycket med att hästen ska komma till eget arbete. Detta verkade passa Calle suveränt, så nu har vi lite att öva på tills hon besöker oss nästa gång. Tack för idag, Isa   

Bästaste bootsen ever:

Så nu ska de rackarns skorna sitta kvar i höst med! Basta!

Man ska ta tillvara varje minut. Livet tas ofta så självklart, men så plötsligt så händer saker som får en att inse att varje minut är dyrbar, att man borde leva som om varje dag är den sista.

Men det går ju inte, inte i längden. Fast att värdesätta tiden man har, det kan man.

Idag har jag värdesatt min tid tillsammans med familjen. Vi har inte behövt göra något speciellt för det. Bara vara tillsammans. Skrattat. Åkt och checkat Calle, vi gav honom lite morötter och kliade lite panna.

Ikväll ska vi mysa lite i soffan, se en film. Glädjas åt att kunna sitta och bara vara, hela familjen. Kanske spela lite kort. Men jag vet att när jag ikväll lägger huvudet på kudden så kommer jag återigen att tänka: jag måste ta tillvara varje minut...

Jag hade en sådan tur att jag fick med någon med mer erfarenhet än mig idag när jag körde. Det finns ju vissa brister i min körteknik. Eller i min brist på körteknik.

Men så roligt att lära sig nytt! Nu har jag lite att trimma på innan vi ska på kurs i september. Tänkte genast om och insåg att Calle får gå måndag, onsdag OCH fredag den här veckan. Och då blir fredagen en dag för trimning av det som vi fick lära oss idag. Sedan blir det en veckas vila.

Efter det blir det förhoppningsvis två pass körning till efter viloveckan innan vi åker och kör på bortaplan innan kursen. Då borde vi vara så pass förberedda att vi kan genomföra en halvtimmes kurs på bortaplan. Det hoppas vi iaf på. :-)

Tack för hjälpen idag Anne-lie! Värdesätter jag enormt!

Men idag var Calle ridhäst. Vi startade med att gå tillsammans bort till Krångel, där jag satt upp. (Gärdet kallas krångel ;-)) Eftersom att vi var framskrittade så började vi strax att trava. Han blir starkare och starkare i sitt bjud i traven, även om det bara sker i små steg i taget. Precis som det ska vara.

Galoppen var han lite tveksam till i början av passet, men redan vid andra försöket gick det strålande. :-)

Nu är tanken att jag ska köra en sväng på lördag kväll. Om någon har tråkigt och vill grooma lite så är ni så välkomna såååå! :-) För på lördag ska Calle vara körhäst igen. :-)

(Anmälde oss till en träning för Ankan idag som träder i kraft första helgen i september. Tills dess ska vi försöka få ordning på ställningen till framförallt vänster. :-) )

Tidigt jobb. Sedan hämtade jag kidsen och tillbringade eftermiddagen med dem. :) mysigt! Hann med besök hos min farmor med. Det var länge sedan sist, men hon har inte orkat i värmen.

Åkte hem med kidsen och for till stallet. Vilodag för Calle. Han verkade må prima trots rök. Nu var det iofs ingen rök idag, men vi hade ju tidigare. (Lindrigt ändå) Måste ju checka så att han mår bra iaf. Kolla vatten, byta flughuva, spraya lite. Och inte att förglömma: Mata djuret..

Idag fick Calle nosa lite på vattengraven. Det är en hiskelig historia med blå presenning och smutsigt regnvatten i. Kanterna frasar, och Calle svär på att den brukar äta små fuxar till både frukost, lunch och middag. Men idag hoppade han den NÄSTAN. Han vågade sträcka halsen ut över den, och stå på presenningskanten med BÄGGE framhovarna. WOW! ;-)

Väl hemma igen så grillade vi lite och kollade på Captain America 2. (Tors önskan) mysig familjekväll. Gillas!

I morgon arbetar jag min näst sista dag innan semestern. Gissa om jag läääääääängtar nu?!?!?

Sänder en tanke till alla hjältar som just nu kämpar med att släcka elden, och hoppas att även de snart kan få vila ut i sköna sängar. För nu är det iaf dags för mig att säga:
- God natt, alla ni därute!

Tror att vi varit ganska förskonade. Calle och grabbarna verkar inte vara påverkade. Jag påverkades inte heller av att vara ute i röken vid stallet.

Som ni ser. Vi har rök, men den är inte tät. När jag kom till stallet så var det helt rent. Sedan kom det. För att börja att avdunsta igen efter någon timme.

Nu har de franska planen landat och ska sättas i arbete. De italienska dyker upp i morgon. Håll tummarna för att alla dessa hjältar nu får bukt med den här plågan!

Man hade ju trott att det skulle bli svalare efter lite åska och regn.. Men nej, ack nej. Varmt, varmt, varmt...

Calle var trött men att hoppa över några stockar på Gärdet gick bra.

Nu börjar det suga i en efter att få testa att hoppa uppsuttet med. Något språng ska jag väl hinna testa i år.. Men jag tänkte överlåta de första sprången till ngn betydligt mer rutinerad.. Ringrostig som jag är..

Stallet är skurat och fint nu. Det luktar så gott efter att vi såpat in och spolat av. Mmmmmm....

Efter skurningen grillade vi. Mums! Trevligt och gott!

Men nu ska jag njuta av sommarkvällen. Sista arbetsveckan börjar i morgon. Fem dagar till semester. Wiihooe!