Senaste inläggen
Jag är minsann inte van vid att vara ute och svira till 2 på natten.. Dessutom i PUMPS. Mina fötter dog tortyrdöden...
Så nu ska jag tappa i vatten i fotmassagebaljan, så att fötterna kureras medan jag kollar på filmen som Stina tipsade om. :)
Då (Januari)
Hmmm.. Vad har ändrats?
Pälsen såklart.. Men jag tycker att det ser ut som om han har fyllt på sig rent muskulärt runt bringa och bog.Hans hals har förändrats en del och jag tror att ryggen har längt sig en aning? (Nu avlastar han ju benet på den ena bilden, vilket gör det svårt att se ngn muskulär utveckling av överlinje/rygg, men jag vet att han har lagt på sig där med.) Han har vuxit ett par centimeter på höjden med..
Tjaaa.. Jag kanske tycker att han har förändrats mer än vad han faktiskt har gjort?
Så det är svårt att lägga band på sig.. Men eftersom det går så bra med Calles inridning och att han redan i princip kan räknas som inkörd och klar, så är det svårt att inte stegra svårigheten ytterligare. Han är OTROLIGT lättlärd. Vilket ställer ett högre krav på mig att göra rätt från början. För han lär snabbt in fel med. Så det gäller att jag berömmer rätt, helt enkelt. Ett klick på fel ställe och vips, vi kan ha en inlärd olat.
Eftersom inridningen har gått så bra så lutar det åt att vintervilan kommer tidigare än tänkt. Kanske redan i novembers mitt. Vi ska ta ngn mer sittning nu i helgen, men sedan återgår jag nog till att bara sitta på honom var 5:e dag. Att vi har suttit oftare nu har ju varit för att han skulle få en chans att lära in hur han ska balansera sig med ryttare. Men igår gick det riktigt bra, och då känns det som om det är dags att dra ner på tempot igen. (Ridpassen är på ca 5 minuter, kanske bäst att inflika det, så att ingen tror att vi nöter på honom..)
Så nu är det väl dags för lite fler promenader bort från stallet istället. Lära känna naturen och all närmiljö utan ryttare och vagn, så att det blir tryggt att gå där med vikt sedan. (Vikt bakom eller på ryggen) Ett stort plus med detta är ju att även jag får röra mig lite mer då. Så nu blir det fram med pannlampa och reflexer så att vi kan ge oss ut på ett säkert vis.
På tal om reflexer, jag gillar dem. Har ett set i orange och ett sätt i neongult. Då är allt ifrån reflexväst till benreflex på hästen matchat. Får vi möte av bil så ser vi nog ut som en (matchad) julgran. Det sista inköpet till det oranga setet var strykkappor till bak och reflexer till frambenen, från Horze.
För det snygga täcket har vi ju redan. (arkivbild, vi har INTE snö än..)
Och till detta så har jag då alltså en ypperligt snygg orange reflexväst och en superduper pannlampa som gör natten till dag!
Dock står dessa på inköpslistan så fort som Calle får skor bak med. (Om han någonsin får det? Än så länge går det ypperligt som oskodd bak, han är mer skålad i sina hovar där.)
För allt ska ju matchas..
Det är inte lätt att försöka att jobba bort stressen i livet. SÄRSKILT inte när man känner stress av att försöka att planera in en stressfri dag..
Tvingar mig själv att tänka att jag inte har bråttom.. Igår mådde jag iaf lite bättre. Fick ett par tre känningar av dubbelslag, men det släppte bara jag lade mig ner en stund.
Idag har jag iaf bara roligt på schemat. Sovmorgon, häst, shopping och ikväll mat och dryck med studiekamraterna. :)
Inget plugg. Inga stressiga måsten. Plocka lite i egen takt bara..
Inte blir det sämre av att solen skiner så vackert på alla höstens vackra skapelser heller....
Idag har Julia ridit Calle. Det gick sååååå bra. Jag blir så glad åt alla Calles framsteg, det känns helt fantastiskt att det har gått så här bra med hans inkörning och inridning.
Men ju mer man arbetar med ngt, desto mer vill man ju satsa på det.. Och jag vill verkligen få tag i en bra dragsele nu. En maratonsele.. I läder.. Och sedan en fin vagn av lättare modell.. Eller en maratonvagn.. Det vore ännu bättre. Tjohej vad kul vi skulle ha!!
Men först ska jag väl plugga klart, innan sådana inköp kan göras.. Fast drömma får man ju..
Ikväll blir det iaf skor på framhovarna. Alltid något! :)
Både i förrgår och idag har jag haft vad jag tror är hjärtrusningar.. Det känns som om hjärtat slår på snabbt, följt av ett konstigt tomrum/sug i bröstet.
Obehaglig känsla, men idag var det iaf inte lika intensivt som i förrgår. Då kom det så ofta att jag blev riktigt rädd.. Idag har det bara kommit ngn gång ibland. Och suget känns mindre intensivt idag. Men nästa gång jag får så här ska jag ta kontakt med sjukvården.. För lite orolig blir jag..
Är ju ganska säker på att det kommer av stress, men det är sisådärlagom lätt att varva ner i tentatider.. Hmpf...
Nej. Mer ro till folket. Punkt.
Tänkte jag ta helg. Långhelg. För det är jag värd. Har en inlämning på fredag som jag hoppas blir klar redan i morgon. Sedan kan jag breaka!
Men som alltid finns det ju en del annat att ta tag i, speciellt när man har både barn och häst. :) Får nog inte tråkigt iaf!
Idag har Calle fått inviga sina nya strykkappor från horze. De är med reflexer och kommer väl till pass i jan-februari, efter vintervilan. Men fungerar ju lika bra nu även om just reflexfunktionen inte behövs som idag, när jag är ute dagtid.
I morgon ska iaf Callekott få helvila med massage och mat. Själv ska jag ta tag i ytterligare en big av hagen för att få bort mer träck innan regnet kommer. Än så länge är hagen JÄTTEFIN, speciellt för att vara i oktober. Så vill man ju såklart att den ska fortsätta att vara.
Så vi jobbar på... :)
Josefine Nordberg Karlsson
Josefine heter alltså jag, kallas till vardags för Jossan, utom i arbetet, där jag rakt av är Josefine. Är född 1979. Har varit hästintresserad hela livet, fick som 11åring min första ponny, och efter det har det fortlöpt sas. För några år sedan lade jag tävlingsnerverna på hyllan, och beslöt mig för att ta ngr års semester från det livet.
Jag har hur som helst en familj också: Maken, och tre underbara grabbar. Det är Rasmus - 00, Tor -05 och Markus -07. De gör mitt liv värt att leva, och de gör mig lycklig varenda dag!
Min häst heter Catch the Cat, ett engelskt fullblod efter Mr Wells - Leader of the Pack. Född 2011-05-06. Jag köpte honom från Anna-Karin Louie-Ying i november 2012. Han är en fantastisk häst som gör mig glad varenda dag!
Mina änglar:
Heavenly Dreams "Heddan"
2003-2012
Heddan somnade in den 17 april 2012, och jag kommer aldrig att glömma henne..
Quimero, hennes enda avkomma, skulle alltid finnas kvar hos mig, en stor och rejäl kille som jag hoppades mycket på som allround häst och livstidsvän...
Quimero
f 20110528
E: Galope P
U: Heavenly Dreams
Quimero blev hastigt sjuk under november månad 2012. Det visade sig vara så att han hade stora förändringar på framförallt 7:e nackkotan, med största sannolikhet orsakat av virus som han utsattes för under sina första levnadsmånader. Med honom försvann även mitt finaste minne av Heddan, och sorgen blev dubbel..
I mitt hjärta finns ett rum
som bara är för dig.
Och var jag än tar plats
så finns du här hos mig.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 |
31 | ||||||
|