En liten ljusning iaf, så kändes det idag när jag ringde min mamma när hon satt hos farmor, och jag fick höra att hon klarat natten. Men hon har ont. De har tagit bort morfinet nu, och fortfarande är hålet stort som en rubgyboll.. Åh, Usch.. Man vill ju hjälpa, men det kan man ju inte. Känner mig iaf lite bättre i hostan idag, så jag hoppas att jag kan åka upp till farmor i morgon kväll.

Om jag ska byta ämne nu så ska jag ta och bege mig in till stan, har ett paket till att hämta, och så ska jag köpa lite frukt och saker till två fruktkorgar. Its time to deliver them! I morgon är det sista jobbdagen! Sen ska det julmysas!

Barnens sista dag på HT i morgon! :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är glest med inlägg här. Men då och då så blickar jag tillbaka och minns. Det värmer i hjärtat och ger svid i ögat? Älskade Calle. Som jag saknat dig det här året. Men jag har turen att ha vänner som lånat ut sina fyrbenta juveler till mig, och s...

Det är aldrig lätt att ta farväl, men att göra det för sista gången för att ens vän ska somna in innan en sjukdom blir alltför påtaglig och riskera ett stort lidande, det är så svårt att det känns som om hjärtat bokstavligen ska gå i miljoner bitar. ...

Lycka är att få rida ut en ljummen kväll när solens sista strålar lyser upp björkskogen. Att på den där lilla stigen få till både samlad trav, galoppombyten och samlad galopp. Bara hästfolk kan förstå... ...

Och jag kan väl inte titulera mig årets Bloggare... Men i andra änden av skalan kanske? Vi lever iaf. Och frodas. Calle börjar bli så fin, särskilt i dressyren har han utvecklats. Tanken är att vi ska starta någon LA bara tävlingarna kommer igång...

Jahapp. Swish, så for oktober förbi. Leran har kommit. Regnet med... och så hovböld som ett brev på posten. Eller ja, nu är jag kanske orättvis, för det är första gången som vi besväras av det. Men trist ändå. Och synd om Calle. Det har inneburit box...