Över mig själv. 

För idag har jag gjort ngt som jag sällan gör.. Jag har sytt fast knappar... Jag vet, jag vet.. Så simpelt. Men jag har absolut inget engagemang när det gäller att sy. Varför försköna sanningen liksom? Men idag sydde jag faktiskt fast knapparna i min kappa som hade minst tre knappar för lite. Och vet ni? Det gick jättebra! 

(Trots att jag bara hade beige tråd, och det var svarta knappar.. Men, då kan man ta en tuschpenna och måla tråden sedan. Så det så!)

Så nu har jag en fungerande kappa med. Jag citerar en känd person jag avgudar. -HA!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är glest med inlägg här. Men då och då så blickar jag tillbaka och minns. Det värmer i hjärtat och ger svid i ögat? Älskade Calle. Som jag saknat dig det här året. Men jag har turen att ha vänner som lånat ut sina fyrbenta juveler till mig, och s...

Det är aldrig lätt att ta farväl, men att göra det för sista gången för att ens vän ska somna in innan en sjukdom blir alltför påtaglig och riskera ett stort lidande, det är så svårt att det känns som om hjärtat bokstavligen ska gå i miljoner bitar. ...

Lycka är att få rida ut en ljummen kväll när solens sista strålar lyser upp björkskogen. Att på den där lilla stigen få till både samlad trav, galoppombyten och samlad galopp. Bara hästfolk kan förstå... ...

Och jag kan väl inte titulera mig årets Bloggare... Men i andra änden av skalan kanske? Vi lever iaf. Och frodas. Calle börjar bli så fin, särskilt i dressyren har han utvecklats. Tanken är att vi ska starta någon LA bara tävlingarna kommer igång...

Jahapp. Swish, så for oktober förbi. Leran har kommit. Regnet med... och så hovböld som ett brev på posten. Eller ja, nu är jag kanske orättvis, för det är första gången som vi besväras av det. Men trist ändå. Och synd om Calle. Det har inneburit box...